Patten är vuxen!

Datum: 2008-08-30 Tid: 18:54:27
Ja, då har Patten fyllt år nu då. 18 år. Herregud, vad stor han är! Jag kan knappt fatta det, och nästa år är det min tur...
Festen igår blev väl relativt lyckad, jag hade trevligt iaf. Hoppas bara att broder min inte tycker att jag har skämt ut honom inför hans kompisar... Men det bjuder jag på iaf, det är ju sån jag är. Lite svårt för att hantera alkohol och så, men jag lever ändå. Lite pinsamt kanske när min mamma kommer in medan jag skirker "Jag kan pussa han i ljumsken alltås, inga problem!". Spreciellt eftersom alla ser att min mamma står och tittar på mig... Jaja, som hon sa imorse, hon är inte sur på mig iaf, hon ser för mkt likheter i mig av sig själv, så hon vet ju hur det är.
Fast lite tur är det kanske att inte så jättemånga av Pattens kompisar går på vår skola, men annars hade det ju bara varit att inte låtsas som ngt alls.

Fick dessutom träffa min farmor och farfar som jag inte träffat på typ två år, även om det bor kanske 15 minuters gångväg från oss. Men det har ju varit som det varit med det där. Kul var det att träffa dem igen iaf. Lyckligtvvis gick dem ju innan jag hällt i  mig för mkt dricka, lite kan jag ju tänka.

Även om det bara var Pattens kompisar (fast de flesta känns ju som bröder för mig oxå) så var ju även Hanne där, eftersom hon går i Pattens klass och Vibeke eftersom hon är flickvän till en av Pattens skompisar, så det var ju kul för mig det med, visst, inget fel på hans killkompisar men lite brudar man känner är ju aldrig fel heller.

Jag hoppas att Patten oxå hade kul, det hade iaf jag. Jag har inte träffat honom än idag så han har inte sagt ngt, får se vad han har att säga om det sen...

Idag har jag varit pyttelite bakis bara, jag vet inte varför men jag blir typ aldrig mkt bakis, skönt är väl det. Så jag, Veronika, Maggie, Therese och Louise åkte till stan för att fika. Inne på knutan träffade vi oxå på Anton, den lilal emon, vilket var trevligt. Nu ska jag bege mig hem till Veronika dit Anton nog oxå ska komma.

Kyss o Kram

Sexäventyr, hemskt lr underbart?

Datum: 2008-08-26 Tid: 18:42:40
Jag är nu så över min Värmlänning. Eller ja, inte riktigt helt kanske men på god väg. Nu skrev han dessutom att han har sagt upp sig från sitt jobb, jobbet som gjort att han är här nere och jobbar.  Så tre gånger fick räcka, jag som egentligen sagt till mig själv att inte träffa samma kille mer än en gång... Han var ett stort undantag, det misstaget gör vi inte igen. Eller misstag kan man kanske inte kalla det. Jag fick ju ut en del av det på lite olika sätt och vis. Näe, ångrar det gör jag inte, det ska man ju inte göra, det är onödigt. Men det ska inte upprepas. Hoppas jag.
Så nu är jag redo för ngt nytt och intressant. Fast var jag ska hitta det blir ju en annan sak. Jag tycker ju det är så otroligt nervöst och hemskt precis innan man ska träffa ngn. Fast när jag skulle träffa värmlänningen sist så fattade jag inte hur jag kunde göra det, jag ville bara vända tillbaka och strunta i det, så nervös var jag. Fast sen tänkte jag; "Jag gör detta nu och kommer ihåg hur det känns nu, sen ser jag hur det känns när jag åker hem, överträffar den bra känslan efteråt den dåliga känslan innan så är det värt det" Det var värt det. Som fan. Men nu får det räcka med honom, det måste väl finnas ngn annan som kan få mig att känna mig, ja, uppskattad på det viset. Ja, jag är mkt väl medveten om att det inte är "rätt" sätt att få uppmärksamhet på. Tro mig, jag har fått höra det massvis med gånger. Men vem bestämmer vad som är rätt? Vem bestämmer att det är rätt att uppskattas enbart i ett förhållande? För mig är det inte rätt. Inte änsålänge iaf.
Även om jag har träffat folk från internet innan så känns det jätteläskigt att göra det igen, och ngn från min hemstad? Nej, tror inte det. Det skulle vara esteten isf, men det lär ju aldrig hända ändå. Så det är väl bara att ta mod till sig och träffa folk, för hur jobbigt det än är i början så blir det ju alltid så kul till slut. Fast skolan måste nog komma först nu, man ska ju inte kasta bort sin framtid för killar och sex. Det är det ingen som är värd.

Kyss o Kram

Jag hoppas sannerligen att det blir bättre.

Datum: 2008-08-26 Tid: 17:35:06
Jag är så fullkomligt trött, förbannad och bara jävligt... ja, osugen på allt typ. Kan kanske bero på att det här två dagarna i skolan riktigt har sugit allt ur en. Visst, att gå till fyra kanske inte är så jobbigt men jag är fan inte van, och det hoppas jag att jag kommer bli. Snart, för detta är inte kul. Då har man ändå inte börjat "på riktigt" än, nu är det ju mest bara en massa introduktioner av kurserna. Ändå är jag redan så trött. Men! Det är väl bara att bita ihop och kämpa, på ett lr annat sätt kommer man väl klara det. Hoppas jag.
Fast rasterna är kul iaf, såna ser jag fram emot. Tyvärr står det av en så liten del av hela tiden man är i skolan, lektionerna tar lite mer tid. Jaja, har jag klarat mig såhär länge så ska jag väl klara dessa två åren oxå, även om det kommer bli tufft. Iofs visste man ju det från början så det är ju onödigt att gnälla, men ändå. Får väl försöka se det hela positivt.

Kyss o Kram

For real!

Datum: 2008-08-25 Tid: 14:29:31
Ja, då har det börjat på riktigt nu då. Schemat är väl som det är, först hade vi dagar som varade till fyra, fyra dagar i veckan, men de har ändrat det lite nu så det är iaf lite bättre nu. Det är ändå långa dagar, men det är väl bara att bita ihop...
Nu sitter jag i skolan, har en håla på två timmar, vilket jag kommer ha varje måndag för att en person i min klass har språk denna timmen,  därmed kan vi inte flytta upp vår sista lektion, även om alla andra i klassen hade velat det. Men alla måste ju vara med på det. Så det är lite smådrygt. Fast vi har faktiskt varit duktiga jag, Veronika och Maggie, vi har gjort vår första matteläxa för denna terminen. Matte C. Fyfan, kommer man klara det? Jag får hoppas det.

Dessutom har det regnat kanske tjugo minuter idag, tio av dem minuterna var när jag gick till skolan. Dock hade det inte regnat innan jag gick, så smart som jag är hade jag inget paraply. Det gjorde att jag var otroligt blöt när jag var framme. Jag hatar att vara det i skolan, och mina skor har inte torkat än. Det är för jävligt. Nu vill jag bara hem och dricka kaffe. Fast det skulle jag ju sluta med så jag får dricka te lr ngt ist. Ja, jag får se hur det blir.

Kyss o Kram

En av många, udda funderingar.

Datum: 2008-08-24 Tid: 16:43:13
Hur kommer det sig att vissa människor påverkar ens liv så mkt? Både på bra och dåliga sätt. Man kan säga att man inte bryr sig om andras åsikter hur mkt man än vill, men jag tror att alla bryr sig lite iaf, kanske inte om alla men iaf om ngn eller några. Jag försöker väldigt mkt att inte bry mig om vissa människor, men det är så svårt att låta bli. Jag vill ju kunna leva mitt eget liv, utan inblandning från ngn annan som ändå bara får en att må dåligt. Fast det är så svårt, tycker jag iaf. Det kan bara vara småsaker som stör en, men ändå. Det känns ju så onödigt.
Det får kanske bli ett av mina mål att sluta bry mig oxå. Usch, nu känns det som att jag har jättemånga mål. Får se hur många av dem man lyckas nå.

Kyss o Kram

It's lovely to be me.

Datum: 2008-08-24 Tid: 15:42:47

Gårdagen, dvs min födelsedag, började kanske inte på bästa sätt men den blev desto bättre.
Mamma kom hem till slut och då var det presentutdelning som gällde. Jag fick mest en massa skit, men det var ju oxå vad jag önskade mig, fick bla. parfymer, lila nagellack och så fick jag en plansch från den nya Narnia-filmen med Caspian på. Jag är så kär i honom, och nu sitter han ovanför min säng.
När det var klart började jag göra lite morotsmuffins som alla mina töser verkade bli lite smått förtjusta i. Därefter var jag tvungen att cykla och handla lite ingrdienser som saknades till tårtan. Det var inte alltför mysigt med tanke på att det regnade en del. Det är nog btw första gången det regnar på min födelsedag, vad jag kommer ihåg. När jag har handlat klart, gått ur affären och börjar cykla så ser jag min pappa och hans fru några meter ifrån mig. Kul. Jag har inte sett min pappa på typ två år och så ska jag tvunget träffa honom på min födelsedag. Lyckat. Jag tror dock inte att han såg mig, men hans fru gjorde iaf. Lite brydde jag mig tyvärr när jag kom att tänka på att den dagen är en dag som vilken som helst för honom nu, inte längre hans dotters födelsedag. Men det är ju bara att vara stark och försöka att inte bry sig.

Ja, sen kom jag hem och gjorde vid mig medan mamma gjorde tårtan. Det blev en uggla! Väldigt fin var den. Min mamma kan vara väldigt kreativ när det gäller tårtor, men det är ju kul. När jag var klar så kom Mathilda, Frida, Johanna ochs Maggie. Ronja ringde och var helt förvirrad, hon har bara varit hemma hos mig då det varit mörkt och hittade därmed inte så bra. Fast till slut lyckades hon ta sig hem till mig, och av henne fick jag världens gulligaste grattis-kort som hon hade ritat själv, det förställde mig och henne. Mkt gulligt.
När alla var här så började vi med tårtan och muffinsarna, och ingen sa ngt, alla satt bara och njöt. Det tar jag som en komplimang. Efter en timme lr så kom även Louise och Veronika, och av Veronika fick jag nog den bästa presenten jag någonsin fått. Ett kort med bilder på mig och henne och en väldigt gullig text. Då kände jag mig väldigt omtyckt, mer än jag någonsin gjort av ngn annan tidigare. Det var kul, en ny upplevelse.
Jag kände mig jävligt uppskattad överhuvudtaget igår, av alla som sa grattis till mig, via sms och irl. Jag blev så väldigt glad av det, så har jag aldrig haft det innan.

När töserna sen gick hem åt jag middag med min familj och min moster. Dock var inte Patten med, men han var iaf hemma ett litet tag, och mumlade ett litet grattis till mig. Tycker det är liiite dålig stil av honom, ngt kunde han väl gett mig? Jag menar, pengabrist kan han inte skylla på. Men han är som han är. Jag tyckte iaf att jag kunde få en kram så innan jag gick ut så gav jag honom en kram. Vi har nog inte kramats sen han kom och besökte mig på sjukhuset tror jag, så det var ju ngt nytt. Fast han kanske måste göra en tatuering till mig sen som present. Det tycker jag iaf.

När jag väl hade ätit klart promenerade jag hem till Nat i regnet och hemma hos henne fick jag en uggledräkt av henne, Hanne och Vibeke som de hade gjort. Väldigt kreativt. Dessutom hade Vibeke en sten som Hampus sagt åt henne att ge till mig, mkt gulligt av honom.
Till slut kom även Veronika dit och vi gick då ner till tivoliparken. Det var lite dött, kanske beroende på att det regnade lr kanske på att det var i Höganäs. Hanne och Vibeke gick hem ganska tidigt men jag, Veronika och Nat tänkte att man kanske skulle stoppa i sig lite alkohol för att kanske få det lite roligare. Så jag halsade nubben jag fick av Mathilda, med smak av kummel och dill. Jag tror aldrig jag kommer kunna äta ngt med dill igen. Det var ngt av det äckligaste jag någonsin druckit. Som tur var hade jag en öl att skölja ner det med.
Fast det hjälpte inte så mkt, det blev inte mkt roligare för det, men det slutade regna iaf. Fast jag fick en massa kramar av en massa folk som sa grattis till mig, då kändes det lite bättre. När jag stod och pratade med Martin och Gustaf kom dessutom en beundrare av min blogg fram och grattade mig. Lite småläskigt att folk vet vem jag är utan att jag vet vem dem är. Men även mkt trevligt, om de kommer fram och hälsar.
Till sist lyssnade vi på Svens band, vad de nu hette, där vi stod längst fram och headbangade vilket gjorde att jag har otroligt ont i min nacke och rygg idag, för det var ingen rörelse jag var van vid att göra.

Så dagen var väl relativt trevlig, trots vissa motgångar som regn, barnpassning och möte av den sämre hälten av mina föräldrar. Kanske till och med en av de bästa födelsedagar i mitt liv. Men det är ju kul att man fyllde 17 på en lördag så man fyller 18 på en söndag. Eller inte. Onödigt att tänka på redan kanske, det blir nog bra det med.

Så nu är det väl dags att förbereda sig mentalt för skolan och så som börjar på allvar imorgon. Jag vet inte om jag ska skratta lr gråta.

Kyss o Kram


Fyller jag år idag?

Datum: 2008-08-23 Tid: 10:20:27
Då fyller man 17 idag då, och det känns, ja, jag vet inte. Detta känns verkligen som en ålder när man varken är liten lr stor. Jag har dock sett mig själv som 17 ganska länge nu, om folk har frågat så har jag sagt att jag har varit 17 fast jag bara varit 16, men det är väl inte så viktigt. Nu känns ju som att man får vara 17 fram till den dagen då man fyller 18, man kan ju inte säga iförväg att man är 18 direkt, för då är man ju.. vuxen.
Usch, som min bror. Fyller 18 på fredag. Han är ju så stor så jag blir rädd, var tog våra barndomsår vägen? Jag känner mig fortfarande nära honom men inte alls som förr, nu har han ju sitt liv och jag mitt, förr hade vi samma. Typ.
Fast änsålänge kan jag inte direkt säga att jag har känt av att jag fyller år. Vaknade vi fyra-tiden inatt, då var mamma inte hemma, vilket jag tyckte var lite märkligt för om hon hade tagit det senaste tåget hem igårkväll skulle hon varit hemma vid tre-tiden. Lite orolig blev jag allt men jag somnade om igen. Sen vaknade jag klockan åtta igen. Då var hon fortfarande inte hemma, då skickade jag ett sms. Hon skrev att hon var på väg hem då och att min moster hade lurat iväg henne någonstans.
Så jag gick in till mina syskon som sa grattis till mig, jag bytade på Tilda och sen gjorde jag frukost (inte ens det kunde Sebbe och Jennifer göra, de gick bara och satte sig vid tv:n.). Så åt vi frukost och därefter började jag städa lite eftersom jag ska ha lite gäster sen. Mamma skickade ett till sms och skrev att hon skulle vara hemma vid elva ungefär.
Bara vi hinner klart med allt tills töserna kommer vid tre. Här ska handlas, bakas, göras tårtor och städas.
Fast nu regnar det ute, hoppas att det slutar tills ikväll, annars blir det ju inte allt för kul att gå ut.

Kyss o Kram.

Är det fel att vara tonåring?

Datum: 2008-08-22 Tid: 23:02:13
Jag har alltid varit en ordentlig liten tös, skött mig i skolan, inte bråkat hemma, varit hjälpsam och så. Jag har inte varit en "typisk tonåring" direkt tror jag. Inte som min syster är. Hon går i sjuan, lr ja, hon borde göra det, hon är inte mkt i skolan, dvs hon skolkar, bråkar med allt och alla och är bara otroligt jobbig. Visst, sen tror väl alla att hon har ngn bokstavssjukdom oxå, det gör ju inte saken bättre men ändå.
Jag var aldrig sån, men det känns som alla går igenom en sån tid ngn gång i sitt liv. Tyvärr för min del var jag ju sjuk när många andra var i den jobbiga perioden då man skulle "hitta sig" själva, och var, ja, fjortisar helt enkelt. Det gör då att jag är lite sen med det och lever ut det nu. Visst, sköter mig i skolan gör jag ju fortfarande, jag bråkar inte hemma och jag hjälper till mkt. Men! Pojkar, sprit och utekvällar med vänner tar ju oxå plats i mitt liv nu, sånt som jag inte ens tänkte på förr, då "alla andra" gjorde det. Jag vet att man inte måste vara som alla andra, men ändå.
Så jag tar igen det lite nu, och det blire lite som min mamma kallar det; "en kalv på grönbete" dvs, jag måste prova allt på en gång. Så det blir kanske lite för mkt att dricka ibland och lite för mkt lössläppthet med pojkar. Men så länge jag trivs med det så måste det väl vara okej? Jag växer väl upp ngn gång jag med. Fast nu tycker jag det bara är så skönt att släppa alla hämmningar och bara ha.. kul! Alla måste väl vara tonåringar ngn gång?

Kyss o Kram

Redan uttråkad.

Datum: 2008-08-22 Tid: 21:38:03
Skolan har varit i två dagar. Varav en varade i en halvtimme lite drygt, den andra (dvs idag) spenderades på stranden med en massa aktiviter som dragkamp, kubb, frågetävling och krabbfiske. Dessutom regnade det en massa. Men vi fick iaf pizza sen, det är ju gott. Ja, jag är ett matvrak och jag gillar mat, det är inget jag skäms över, det står jag för. Mat är ju nice!
Iaf, jag är redan så trött på det. Vill ha mer lov, och bara roa mig. Det har ju varit så kul att... ja, ha kul helt enkelt. Men det är väl bara att ta tag i sig själv, både vad gäller skola men även hälsan... Ja, jag tänkte faktiskt att jag skulle bli duktig på mer än bara skolan nu denna hösten. Äta lite mer lagom mkt och lite bättre. Mamma är oxå med på det så det ska väl inte bli så svårt. Sen ska jag försöka röra mig lite mer, på de sätt jag nu kan. Promenera får jag väl göra, fast att jag hatar det, jag tänkte även fråga min läkare om jag kanske kan få börja simma lite lugnt. Jag menar, pulsen kan väl inte höjas allt för mkt av lite lugn simning? Jag får se vad han säger. Jag är iaf så trött på att inte få träna och röra på mig. Fast, hade allt varit som vanligt hade jag säkert inte brytt mig om det, då hade jag säkert vilja ha en anledning till att inte få göra det. Det är ju typiskt människor, man blir aldrig nöjd.
Fast det får vänta lite, jag har denna helgen på mig att roa mig oxå. Ikväll blir det ju inget då jag passar mina småsyskon för mamma är på Malmö-festivalen. Jag får väl offra mig ibland så hon oxå får roa sig. Fast imorgon fyller jag ju år, då ska jag först ha lite tårt-kalas med töserna i klassen och på kvällen blir det lite utgång med Nat, Hanne, Vibeke och Veronika. Frida kanske hänger med tillsammans med några av hennes polare oxå. Man får ju se helt enkelt. Jag har dock lite tur för det är lite band-spelningar i tivoliparken imorgon kväll som vi tänkte gå på, och därmed slipper vi åka in till Hbg. Inget fel på hbg men det kan vara kul att ha ngt speciellt att göra oxå, inte bara driva runder på stan. Det kan man ju göra när som.
Nej, jag har faktiskt stora förväntningar inför "min" dag, det brukar jag inte. Man ska kanske inte ha det, så att man inte bli besviken men man får ju se hur det hela slutar. Med tussarna brukar det ju inte bli fel.

Kyss o Kram

Mitt lilla sär.

Datum: 2008-08-21 Tid: 13:45:50
Idag märktes det. Så jävla tydligt. Att min lillasyster inte är som alla andra. Att hon saknar en bit av en kromosom. Man tänker faktiskt inte så mkt på det, när man inte har ngt att jämföra med. Är hon bara hemma så tänker man ju att det är sån man är i den ålderna eftersom hon är minst. Skillnad märks ju när hon är med kusiner givetvis, men det är ju inte så ofta. Nu när hon har gått på dagis har man inte heller lagt märke till det så ofta med tanke på att där är så många småbarn hon är lik, men nu när hon har börjar skolan, särskolan, så märks det.
Jag hämtade henne idag, och bara att gå in i klassrummet där dem sitter och äter, för att slippa matan, var ju lite annat än vad man är van vid. Att alla ungarna satt och ja, var utevecklingsstörda gjorde ju oxå det extra tydligt och det kändes konstigt när man tänkte att det är här min lillasyster passar in, det är sån hon är.
Sen undrar man hur andra kommer se henne. Jag kommer ihåg när jag gick på skolan, man visste ju vilka alla särbarnen var och va de hade för kännetecken. Vad kommer Tildas kännetecken bli?
Inte för att det spelar ngn roll, absolut inte, men man börjar ju fundera på sånt ibland. Fast när jag gick hem med henne och hon bara skuttade runder hur glad och pratig (på sitt lilla vis) som helst så spelar inga kromosomfel någon roll överhuvudtaget, jag älskar henne precis som hon är, och jag hoppas hon blir en av dem som får leva riktigt länge, för jag vet inte vad jag skulle gjort utan henne!

Kyss o Kram

Sommar -08

Datum: 2008-08-21 Tid: 13:22:40
Då var första dagen i skolan avklarat. En halvtimme, känns lönt. Sen är det bara utomhusaktiviteter på stranden imorgon. Sånt har jag alltid hatat. Men ändå. På måndag börjar allvaret på riktigt.

Men! Nu tänkte jag ta en lite resumè av sommaren som varit den bästa sommaren i mitt liv, hittills.
Sommaren började med en resa jag, Nat och Pernilla gjorde till Hbg i slutet av maj som kom att bli det mest minnesvärda någonsin i mitt liv. Kanske inte det trevligaste minnet, men ändå. Natten slutade i Gantofta för mig och Nat, jag med tre killar (skulle egentligen bara varit två, men jag tyckte synd om den tredje...) och Nat med Ragnar. Skojja min dojja, det var väldigt intressant.
Ja, sen tog ju Pattens flickvän studenten där man festade till det lite med Pattens kompisar, de är ju väldigt trevliga. Helgen efter det så träffade man ju bonden. Han var en jävel på att kyssas men tjatar så mkt att vi ska träffas igen att jag tappade intresset.
Jag var faktiskt duktig en vecka oxå, jobbade hos min moster i Halmstad med lite grisar och sånt. Fick även ta hand om min kusins 8-års kalas. Kul för mig som inte riktigt klarar av barn men...
Midsommar firades ganska lugnt, först en runda med släkten hos morfar och därefter lite mys hemma hos mig på min balkong med några töser från klassen.
Åkte med Veronika till Hästens Dag på krapperup, hästar är kanske inte riktigt min favorit, men det var ändå intressant att titta på.
Jag tog även några dagar nere i malmö hemma hos en annan moster. Väldigt intressant att komma in i den arabiska kulturen lite, med tanke på att hon är muslim.
Jonstorps marknad hann man ju oxå med, först en runda med mamma och Jennifer på dagen, på kvällen åkte jag in med Veronika och Louise. Efter ett tag försvann dock Louise så jag och Veronika var ensamma, men då träffade vi några blattar från landskrona som ville ha Veronikas nr, vilket dem fick. Kvällen kändes lite onödig men ja, man kan ju inte ha jättekul varenda gång.
Ngn dag senare var väldigt intressant då man fick en inbjudan till Landskrona från Värmlänningen, där man fick en åktur runt i hela Landskronas industriområde, för att sen stanna till i en skogsdunge och ha lite kul.
Jag och Veronika även till Kristiansstad-festivalen, vilket var väldigt kul, många bra band som spelade. På kvällen när man var lite lagom onykter hamnade man även med en kille vid kanten av publiken tills jag kom på att jag hade ju lämnat min älskade Veronika. Fy på mig. Ja, det var en mkt kul kväll ändå.
Sen var det dags för mig att vara lite duktig och jobba lite. På dagis. Jippie, jag som har lite svårt för barn. Men det gick bra, bara att tänka på pengarna så...
Jag och Veronika åkte oxå en runda till Mölle en kväll. Louise skulle egentligen oxå vatt med, men hittade en annan fest så vi fick roa oss själva vilket gick bra.
Hbg-festivalen var man ju oxå på, på torsdagen blev det bara en liten runda med Veronika, på fredagen gick det lite vildare till, då man även stötte på Nat, Hanne och Frida och hade kul med dem. På kvällen träffade Hanne sin nuvarande pojkvän, kul för henne och ja, jag och Nat satt och pratade med Einar. Han var läskig. Jag lyckades oxå förstöra en massa glasflaskor, men det är ju sån jag är.
På lördagen blir allt desto suddigare, det hela slutade med att jag fick hjälp hem av min bror och hans flickvän. Lite pinsamt, men ja, man ska ju inte ångra ngt man har gjort, jag hade säkert kul. Fast jag pratade med poliserna en av dagarna och de ville ta med mig men jag lyckades övertyga dem om att jag visste vad jag gjorde. As if.
Malmöfestivalen blev ju inte mkt bättre. Eller första dagen sprang jag och Veronika bara med Tilde, Anton och ngn till, tills vi tröttnade på dem och åkte hem ist. På lördagen var det lite mer ös, då jag var med Nat. Vi träffade Jerry som var kul när man var onykter, när vi träffade honom nyktra var han inte lika kul. Stackars Nat. Vi följde även med en typ hem som jag pratat med på msn tidigare på kvällen innan jag gått hemifrån. Han var myskoheten personifierad. Jaja, han hade en massa dricka och en mkt trevlig väninna, som var hur gullig som helst. Ja, där satt vi fast tills sista tåget gick hem, så vi kom inte hem förrän halv nio morgonen efter. Men det var ganska kul ändå. På tisdagen tog jag, Nat och Vibeke en runda till till Malmö, där vi inte kunde stanna länge för tågen gick inte så länge. Så det var lite smådrygt bara.
Träffade oxå värmlänningen en gång till förresten, det var ju ganska trevligt. Sista gången inför skolan, sen får man väl ta det lugnt med sånt.
Det allra sista man gjorde detta lovet var att fika med Veronika på kakboden, mkt trevligt. När man gick hem sen blev man antastad av en engelsman, men sånt är ju oxå kul.
Badade inte en enda gång, men det är inget jag sörjer direkt.
Fast det roliga är ju inte slut än, på lördag fyller jag år, då kommer tjejerna i klassen hit på tårta på dagen och på kvällen har dem faktiskt band som spelar i tivoliparken så dit tänkte jag gå med Veronika, Nat, Hanne (kanske hennes pojkvän) och Frida om hon kan ta sig hit. Det kan nog bli kul, hoppas jag.

Kyss o Kram

Lite läskigt.

Datum: 2008-08-20 Tid: 15:41:55

Jag har pratat med en kille ett tag på en sida på nätet, men har typ knappt sett några bilder på honom, bara ngn enstaka sådär. Han bor här i närheten någonstans men jag har aldrig träffat honom eller så.
Så när jag var på väla igår, så satt jag på en bänk och väntade, då kommer det en kille förbi och jag bara känner på mig att det var han. Fast jag vet inte alls varför.
Sen, när jag kommer hem då har han skrivit till mig "Jag såg dig på väla idag tror jag". Alltså var det han jag såg, för när vi pratade mer kom vi fram till att han hade sett mig just när jag var när jag trodde att jag såg honom. Han var ju ganska säker på att det var jag eftersom han har sett ganska många bilder på mig (ja, jag är ju lite ego när det gäller sånt) men han hade inte vågat hälsa för han var rädd att jag inte skulle känna igen honom...  Som det kan bli. Det tycker jag är lite läskigt med att prata med folk på nätet, spec såna som inte har bilder. Iofs har jag en viss tendens att inte prata med folk utan bilder och så,. Ja, jag är väl lite paranoid, men det känns på ngt visst säkrare. Men iaf, man vet ju aldrig var folk finns, hur många det finns som kan veta vem man är sådär när man är ute. Det tycker jag är lite smått obehagligt.

Kyss o Kram


Det gör mig så lycklig!

Datum: 2008-08-20 Tid: 15:27:10
Pojkar hit och pojkar dit, näe det finns faktiskt saker som är sååå mkt bättre. Vänner och choklad, javisst, men av aktiviteter är nog shopping det bästa som finns. Förr hatade jag det när jag ändå inte fick på mig några kläder, men nu fullkomligt älskar jag det! Att bara plocka till sig en massa kläder i storlek S eller 36/38 och bara njuta av tiden i provrummet. It's lovely! Jag tror faktiskt inte att det finns ngt som är bättre än att ha varit tjock och sen blivit "normal". Ja, jag vet att jag tjatar om det, men de som varit med om det vet hur underbart det är.
Iaf, så var jag på Väla igår och då fick jag hem ett par jeans (storlek 36, när jag handlade jeans förra hösten var det storlek 40...) och tre tröjor, två av dem var chockrosa. Jag har varit så sugen på ngt chockrosa plagg länge nu så det kändes bra med det. Sen idag var jag och hämtade ett paket med kläder jag beställt. Förr vågade jag inte beställa kläder, men denna gången kändes bra, och jag blev överlycklig när jag kom hem och insåg att allt passade. Wihoo! Iofs hade jag beställt mest strumpbyxor och benvärmare (tre par av varje...) men det blev oxå en vit tjocktröja (jättemysig), en svart kofta (mkt praktiskt), en lila kort kjol, lila byxor (!), två t-shirts (en vinröd o en vit) och ett par svarta vantar blev det oxå.
Fast sen när jag provat igenom allt så tänkte jag; "Var det allt? Jag vill ju ha mer..." Jag tror det är väldigt lätt att bli shoppingberoende, och jag förstår dem som är det. Det är ju bara så fantastiskt kul.
Kläder slår alla killar, shopping slår allt sex.

Kyss o Kram

Liten? Jag?

Datum: 2008-08-20 Tid: 15:15:00
Nu har jag blivit kallad för Lillen och Liten av två olika killer, men jag menar,  jag är väl ändå inte liten?!
Eller är jag det? Själv har jag alltid sett mig som ganska stor. Fast nu när jag tänker efter så är jag kanske inte det. Jag är ju inte överdrivet lång, men smal? Nej, det är ju jag ju inte på det sättet.
Visst, jag har ju varit större, man har ju ändå gått från att han typ 42/44 i kläder till att ha 36/38. Så lite mindre har jag ändå blivit men jag är ju absolut inte liten ändå. Tror jag iaf...

Kyss o Kram

Hej, Bra Självförtroende!

Datum: 2008-08-20 Tid: 13:06:12

För ngn dag sen var jag och fikade med Veronika, då träffade vi även på Ronja, mkt trevligt. Men! Det jag ville ta upp idag var inte själva fikastunden utan min promenad hem.
Jag gick där i min ensamhet och filosoferade som jag brukar göra när en bil tvärnitar intill mig. Bilen är engelsk och föraren sitter därmed längst från mig. På passagerarplatsen sitter det en kille i 20-25 årsåldern som öppnar dörren och frågar om jag pratar engelska. Ja, säger jag då, då frågar han vad klockan är. Jag ska då ta upp min mobil för att kolla när han säger; "Nej, nej, jag vill inte ha ditt nr, jag vill bara veta vad klockan är". Ehm jo jag förstod det men eftersom jag inte har en klocka på armen får jag väl kolla mobilen?
Så jag säger vad klockan är och sen frågar han om jag inte har lust att ge honom mitt nr. Va?
Jo, för han hade sett mig när dem kom körandes och han tyckte jag var så "attractive" så han var tvungen att säga till sin kompis att stanna bilen. Så, dum som jag är kan jag inte säga nej utan ger ut mitt nr.
Då frågar han hur många pojkvänner jag har. Hur många? För helvete, jag har inte en enda.
Vill jag bli tillsammans med honom då, undrar han? Jag säger till honom att jag inte kan bli tillsammans med honom iochmed att jag inte känner honom. Då tycker han att vi ska bli tillsammans först och lära känna varandra sen. Men jag tackar fortfarande nej, då ber han att jag ska folja med honom på dejt, men jag säger att jag måste gå hem. Då säger han att han ska ringa mig på kvällen. Vilket han gör, men jag vågar inte svara... Sen ringer han klockan sju på morgonen efter, typ fem ggr. Till slut svarar han och han frågar efter ngn Ali tror jag och undrar vem jag är.
Så nu lär han väl förhoppningsvis inte ringa mer.
Konstigt folk det finns.

Kyss o Kram


Sista veckan.

Datum: 2008-08-18 Tid: 10:29:46
Jaha, då börjar allvaret på torsdag... Eller nej, inte riktigt, det kommer nog vara ganska slappt både torsdag och fredag. Men sen! På måndag drar det igång, med ett så pass mysigt schema att vi börjar halv nio och slutar fyra, fyra dagar i veckan. Kan ju bli intressant med tanke på att man var helt död efter att ha gått till halv fyra EN dag i veckan förra terminen. Jaja, det löser sig väl. Det är bara att kämpa.

Men innan skolan så har jag ju en vecka kvar att bara ta det lugnt. Idag passar jag mina småsyskon tills mamma kommer hem från Malmö, vet inte riktigt när hon kommer, vid ett tror jag. Därefter ska jag gå till kakboden för att ta en fika och snacka lite skit med Veronika.
Imorgon vet jag inte riktigt vad jag ska göra, men på onsdag blir det nog en runda till Väla, på torsdag och fredag är det ju lite skola, sen på lördag fyller jag 17 och ska då först ha lite tårtkalas med brudarna från klassen och på kvällen blir det väl att jag gör ngt med Nathalie, Hanne, Veronika och Frida ville kanske oxå vara med. Nat pratade ngt om Danmark, men vi får se hur det blir, det blir säkert trevligt.
På söndag får jag väl bara ta det lugnt och förbereda mig ordentligt inför skolan...

Kyss o Kram

Brudar, va snälla mot varandra!

Datum: 2008-08-18 Tid: 09:55:46
Ngt jag verkligen inte förstår mig på är brudar som trycker ner varandra. Speciellt på nätet. Brudar som fäller nedlåtande kommentarer om andra brudars bilder t.ex. Jag tycker det är så sjukt korkat. Räcker det inte att man får ta emot en massa skit från killar? Tycker personligen det är mkt roligare om man får en trevlig kommentar, och vem gör inte det lixom. Det är ju lite behandla andra som du själv vill bli behandlad. Jag hade aldrig kunnat trycka ner en brud på det viset, speciellt inte en jag inte känner. Så fullkomligt onödigt.
Då lägger jag mkt hellre en positiv kommentar, men jag gör det aldrig för att det ska så vara, det ska vara äkta annars struntar jag hellre i det. Sån är jag då inte bara på nätet, hade jag sett en brud med en underbart nice tröja eller ngt, så hade jag lätt kunnat gå fram och säga det. Bara för att jag vet att jag hade blivit så väldigt glad om ngn gjort det till mig. Hade jag sen sett en brud med en tröja som jag hade tyckt varit hemsk så hade jag ju verkligen inte gått fram och sagt det, en sådan åsikt hade jag hållt för mig själv.
Men vem vet? Det är kanske bara jag som uppskattar sådana saker, jag har lixom lärt mig att vara glad för småsaker, det är kanske inte alla som gör det.

Kyss o Kram

Gråta sig till sömns.

Datum: 2008-08-17 Tid: 23:28:59
Jag förstår mig inte på folk som gråter sig själva till sömns, eller som säger att dem gör det iaf. Hur i hela världen kan man göra det? Jag hade aldrig kunnat ligga och tycka så synd om mig själv att jag hade gråtit. De enda gångerna jag har gjort det är när jag har varit extremt sjuk eller när jag har legat på sjukhus och längtat hem. Men jag har aldrig någonsin legat hemma och gråtit för kompis-, kill-, familjeproblem eller vad det nu är som kan vara fel. Dessutom får man påsar under ögonen på morgonen om man har gråtit på kvällen., och ja som vi alla vet så är jag ju väldigt fåfäng, så tårarna lämnar jag till ett annat tillfälle.
Inte för att jag gråter så mkt överhuvudtaget, men det är ju sån jag är. Jag har kommit på mig själv att jag dessutom skrattar i situationer där många kanske hade gråtit, situationer jag inte kan hantera på andra sätt. Men alla är vi olika och tur är väl det.
Tro nu inte att jag dömer dem som ligger och bölar om nätterna, jag säger bara att jag inte riktigt fattar hur man kan göra det.

Kyss o Kram

Mitt konstiga inre.

Datum: 2008-08-17 Tid: 21:30:14
Jag känner mig så ledsen för tillfället men jag har ingen aning om varför. Jag menar, vad har jag att vara ledsen över? Det är kanske bara för att jag sitter här i min ensamhet, jag är lite funderande på om moder min är arg på mig för igår, jag har ont lite här och där, och ja, lite PMSig är man kanske oxå. Det är nog mest det som är felet. Fan. Jag hatar verkligen att vara kvinna ibland, speciellt vid den tiden i månaden som gör att jag blir så satans ledsen över inget. Det är för jävligt och onödigt.
Men, det är ju inte så att jag går och skär upp mina handleder och skriver avskedsbrev till världen. Det är bara att bita ihop, för jag vet ju att det blir bättre. Fast det kanske hade känts bättre om jag hade fått gå till huset några meter bort och kasta en stor sten i huvudet på honom. Nej, nu ska vi inte vara bittra här. Det är som det är, det är bara att leva med det... Jag kan inte hålla på att skylla mina depressioner på honom. Eller kan jag det? Usch, jag vet inte. Jaja, jag lever och mår bra iaf, och behöver inte bry mig om honom. Om det bara var så enkelt... (Tro nu inte att det är ngt kärlekstrams, Rebecka struntar fortfarande i sånt.

Kyss o Kram

Jag är mentalt störd, jag vet.

Datum: 2008-08-17 Tid: 19:23:47
Ibland undrar jag vad jag egentligen vill med mitt liv, om jag utnyttjar det fullt ut för att det ska vara så bra för mig som möjligt. Är det ultimata livet för mig att göra som jag gör, prioritera mina vänner, inte bry mig mer om killar än att sex med dem lite då och då, supa ibland fast jag kanske tar mer skada än vad andra gör o.s.v.
Jag kanske borde leva på ett annat sätt, jag kanske tror att det är såhär jag är som lyckligast, men vem vet, jag kanske hade haft det mkt bättre om jag levt på ett annat sätt. Fast hur skulle det då vara?
Det kanske är en väldigt onödig tanke men jag vet inte, ibland funderar jag på såna saker. Näe, det är nog bara för mig att fortsätta leva såhär, medan allt känns bra för mig. Jag är ju inte ledsen över hur mitt liv är, absolut inte men ja, jag kan inte hjälpa att jag börjar fundera ibland.

Kyss o Kram

Nu räcker det.

Datum: 2008-08-17 Tid: 13:35:05
Var ligger landet där man böjer bananerna?
Är det samma land där dom bor, indianerna?

Usch ja, den sången sjöngs väl ett antal ggr igårkväll/natt, men det är ju sån jag är. Kvällen var annars relativt trevlig igår, vad jag kommer ihåg iaf. Vi stötte på en Klas, eller nej, så hette han ju inte för han hette ju Jerry. Som till slut blev ett strul till Nat. Fast vi lämnade honom efter ett tag men sen träffade vi på honom lite senare igen, och var med honom resten av kvällen, och varenda gång vi stötte på honom så åt han ngt. Jag tror att han var där bara för att äta. Ja, sen träffade vi på en Sven, nej, så hette han ju inte, han hette ju Aksel, som jag har pratat med typ en, två ggr på msn, men man ska ju vara öppen för allt. Han var lite läskig och inte alls min typ, men vi följde med han och hans vän Freja till hans lägenhet som var lika stor som min toalett ungefär. Så där satt vi, men förflyttade oss snart ut till balkongen där alla utom jag rökte och Nat började strula med Jerry, lr tvärtom var det kanske.
Det kom även en ny kille ut på balkongen som vi satt och pratade lite med fast han försvann ganska snabbt igen.
Sen hände inte mkt mer, Tidigare på kvällen träffade jag på min mamma och moster för dem trodde att jag hade sprit som de kunde få (!). Det hade vi inte förrän till bara sekunderna innan vi träffade dem, för då kom det en man och sålde en flaska med vodka till oss för sex konor. Den tog min moster sen och vi gick iväg efter att mamma stått och skällt på både mig och Nat lite, pinsam som hon är. Hon borde bara vara glad att jag är med Nat om jag nu dricker, inte hålla på och skälla på henne. Det är ju snarare jag som gör fel och Nat som gör rätt. Men jaja, får se vad hon säger när hon kommer hem imorgon. Hon ringde dessutom när vi var ute på balkongen och då blev hon väl inte allt för förtjust när vi hörde att vi var i en mans lägenhet och att vi hade missat sista tåget hem. Så vi fick ta tåget som gick vid halv sju-tiden, och jag var därmed hemma vid nio. Då gick jag in i duschen och sen gick jag o la mig och sov till halv ett typ. För sover jag för länge kommer jag ju aldrig somna ikväll och sånt hatar jag. Dessutom ska jag passa Sebbe och Tilda sen när dem kommer hem från sin pappa. Usch.
Fast på det hela så hade jag väl ganska trevligt, men så brukar det ju oftast bli men det var tråkigt att Veronika inte kunde följa med tyckte jag. Får väl göra ngt med henne en annan dag då.

Men nu känner jag att det är lite slut med sånt här nu på ett tag, att det ska bli skönt att börja skolan och bruka lite allvar ist. Det är ju inte hälsosamt att hålla på på detta viset.

Näe, nu kanske jag ska gå ner och köpa lite bakismat så jag blir normalt fungernade igen.

Kyss o Kram

Sprit är kul. Ibland.

Datum: 2008-08-16 Tid: 16:00:17
Jag hade gärna velat leverera ngt kul, roligt och intressant för er att läsa, men tyvärr är detta inlägget bara till för mig. För jag har så otroligt tråkigt och känner att jag bara måste skriva lite. Om allt och inget typ, så vänta er inget kul.
Dagen är lite seg, men jag är ensam hemma, eller ja, Patten e hemma med My bara men här är ingen mamma och inga småsyskon, och det är så underbart skönt. Fast då blir det bara att jag sitter framför datan, även om det inte finns ngt att göra här heller. Men så är jag oxå lite dålig på att roa mig.
Men! Ikväll ska jag iaf ner till Malmöfestivalen. Idag blir det nog med Nat och Veronika oxå, om hon orkar efter jobbet. Hoppas det. Var där en liten runda med Veronika, Anton och Tilde igår. Det var ärligt talat inte allt för roligt, för mkt spring och så för min del, och det kändes onödigt att vara i Malmö om vi ändå  inte var på festivalen.. Men det är ju min personliga åsikt. Hoppas det blir roligare idag. Fast idag kanske det blir lite alkohol med oxå.
Ja, jag, min bror och hans kompisar pratade om det igår när jag kom hem, att man behöver inte dricka bara för att ha kul, men man har kul på ett helt annat sätt. Så därför får man supa till lite ibland enligt mig.
Bara jag inte träffar på moder min därnere. Hon och min moster bor nämligen nere på hotell i Malmö över helgen. Fast, ett möte med henne om båda var lite packade hade kanske varit intressant, vem vet? Näe, jag tror det blir bäst om vi håller oss för oss själva.
Fast jag hade egentligen velat sova lite mer. Kom inte i säng förrän vid halv två igår, sen vaknade jag imorse av att Veronika sms'ade mig vid åtta. Jag tycker det är så läskigt när jag får sms medans jag sover, för oftast vaknar jag inte förrän jag har tagit mobilen och ligger med den i handen, och det tycker jag känns lite konstigt att vakna av att man ligger och läser ett sms. Men det är kanske bara jag som gör så. Jag vet inte, jag är ju konstig på så många andra sätt så...
 Jag tänkte egentligen somna om men det kunde jag inte så jag gick och gjorde frukost och satte mig här. Ja, sen har jag suttit här, förrutom när jag gick iväg en halvtimme för att duscha. Så roligt liv har jag... Fast jag borde snart gå och köpa lite dricka att blanda med. Men det tar ju inte så lång tid, sen kanske jag kan sitta här lite till fram tills att det är dags att göra vid sig för att gå. Men först får jag nog höra vad Veronika har att säga, hon slutar vid fyra så sen får jag se om hon hör av sig och berättar om hon ska med eller inte.
Det löser sig nog, och jag måste faktiskt ha kul nu, känner jag. På det vis man har med alkohol. Sen är det faktiskt skola och då håller man inte på med sånt. Inte lika mkt iaf. Tror jag.

Kyss o Kram

Från fet o ful till lagom vacker.

Datum: 2008-08-16 Tid: 13:04:36


Usch, så mkt det har hänt dem senaste åren när man tänker efter. Jag kommer ihåg hur det kändes bara för ngt år sen, självförtroendet låg långt nere på botten och allt kändes bara skit. Allt bara pg.a. att man var tvungen att äta medicin för att kunna må bra. Det var väldigt jobbigt där, men vilket var egentligen värst? Att äta mediciner och må dåligt på grund av hur man såg ut av det, eller att inte äta mediciner och må dåligt fysikst sätt?
Jag visste väl att jag inte hade så mkt val, det var bara att bita ihop och stoppa i sig de jävla tabletterna. Men just vid det tillfället, när det var som värst, när huvudet såg ut som en stor ballong och vågen var uppe på 80 kg, då kändes det som att det aldrig skulle bli bra igen, hur skulle det kunna bli det lixom?
Jag hade inte haft så jättebra självförtoende innan sjukdomen men när jag väl blev sjuk så fattade jag inte hur i världen jag kunde tycka att jag var ful innan. Jag var ju världens sötaste innan jag behövde äta en massa mediciner, enligt mig själv då.  Så skulle jag aldrig kunna bli igen. Trodde jag då.
Nu vet jag ju bättre. Än är man väl inte helt återställd, kinderna är väl fortfarande ngn storlek för stora, men vågen har ju krypit ner till iaf 63kg eller ngt sånt. Det kan man ju ändå vara glad för, även om jag har en del andra brister nu så kan jag faktiskt lära mig leva med det. Men det är helt ofattbart, iaf för mig, hur mitt liv är och hur det har varit. Men jag är så glad så det finns inte ord för det att man äntligen börjar se acceptabel ut nu förtiden, för ja, utseendet spelar stor roll, tyvärr. Och självförtoendet, ja det ökade ju en massa samtidigt med att vikten minskade, ibland kanske jag har för bra självförtoende, men jag tycker att det är bättre än att inte ha ngt alls.
Det är läskigt hur livet förändras, särskilt på såhär kort tid.

Kyss o Kram

Sex i säng

Datum: 2008-08-16 Tid: 09:39:14
Jag är väl inte världens mest erfarna människa inom ämnet sex, abslout inte. Men en och annan runda har det ju ändå blivit, och för ngn dag sen så tänkte jag på det faktum att jag aldrig har haft sex i en riktigt säng!
Visst, soffa, madrass på golv, gräsmatta, mot träd o.s.v. Men aldrig någonsin i en hederlig gammal säng. Men vem har sagt att man måste göra som alla andra, det kommer väl en dag för mig oxå då jag för göra min "sängdebut". Hm, undrar vem det blir med...

Kyss o Kram

KK is the shit.

Datum: 2008-08-16 Tid: 00:26:12

När jag var på sjukhuset fick jag ett gulligt litet sms av min kära värmlänning där det stod; "*censur* är ensam ikväll". Åh jo, såna gulliga sms får jag av honom. (Detta är ironisk då, om folk inte fattar det) Men som alltid så är jag ju inte den som är svårflirtad så jag bjuder ju in mig själv att hålla honom sällskap.
Ja, förresten på tal om det, varför är killar ofta så (ja, både moder min och jag har varit med om det) att killar aldrig säger rakt ut att dem vill att man ska komma, utan bara antyder det, och att man själv sen ska vara den som fråga om man får komma? Är det omanligt att vilja ha hem en till sig lr?
Jaja, så jag åkte dit och var där typ halv åtta. Då var jag riktigt trött med tanke på att jag hade gått upp tidigt och varit på sjukhuset hela dagen, men va gör man inte? Han var dessutom oxå ganska trött, som jobbar hela långa dagarna. Men vi tog oss tid ändå!
Ja, så vi körde till hans nya firmalägenhet, där han visade mig runder lite. Sen ringde chefens son, då fick jag vara tyst. Oj då, han är lite busig och gör saker som chefen inte får veta om... Därefter satt vi i soffan lite och pratade, och ja, sen gjorde vi ju vad jag kom dit för. När vi var klara såg vi att min buss inte gick förrän en timme senare, och tåget gick inte förrän 70 minuter senare så vi satt och tittade lite på tv tsms.
Efter en stund körde vi iväg för han skulle handla mat innan han skulle lämna mig. Han sa först att han skulle handla på McDonalds men jag sa att det var så jävla äckligt, då köpte han mat på en mack ist... Vilket inflytande jag har på folk. Fast sen blev han nog lite sur för jag sa till honom att han var tvungen att äta ordentlig mat och inte bara leva på chips (vilket det låg otaliga påsar med i lägenheten) och hämtmat. Då sa han att han visst kunde och brukade laga mat för hans mamma var kock. Gulligt. Ja, jag fick faktiskt reda på en del saker om honom denna gången. Lite mer personliga saker. Men det kanske beror på att jag vågar prata mer med honom nu, för att jag inte bryr mig så mkt om vad det leder till sen längre. Det är som det är lixom och det trivs jag jävligt bra med. Det känns oxå bra att han faktiskt inte har hört av sig denna gången, inte mer än en liten smily på msn. Det räcker lixom så. Då vet vi lixom var vi har varandra, att ses ngn gång då och då, allt annat emellan är onödigt.
Jag behöver egentligen inte sitta och förklara mig, jag vet ju hur det är, jag vet ju att jag trivs med detta, om folk sen inte tror på det spelar ju ingen roll för min del.
Näe, jag är jävligt nöjd över hur mitt liv är nuförtiden!

Kyss o Kram


Korkade jag. Korkade läkare.

Datum: 2008-08-15 Tid: 23:54:08
Jag var ju lite smått orolig ett tag där förra veckan för en läkare ringde från sjukhuset och sa att MR-röntgen jag hade gjort hade visat att min aorta var förstorad. Det gjorde mig lite smått nervös. Tänkte att det kunde bero på att jag börjat så smått med alkohol, att jag är mer fysiskt aktiv, eller ja, va fan som helst. Jag var jävligt rädd att det skulle gå längre, att den till slut skulle spricka.
När jag sen kom till sjukhuset i torsdag och fick träffa "min" läkare, han som har haft mest hand om mig och han som jag ser som den bästa, så sa han att jag inte alls behövde oroa mig och att han fattade inte hur den andra läkaren kunde säga så till mig och han fattade att jag hade blivit orolig. Han sa oxå det att själ och kropp hör ju ihop så bara för att jag trodde att jag blivit sämre så kändes det ju  oxå så. Men han sa det att han skulle kalla ett möte med kardiologer och kirurger för att prata om mig, och se om jag har det bästa i medicin väg jag kan få, bara för att jag inte ska oroa mig. Han är som sagt väldigt bra och snäll, min läkare. Jag är väldigt glad att jag har honom som läkare. En bra sak med all denna skiten iaf.

Kyss o Kram

Annorlunda och Exotisk

Datum: 2008-08-12 Tid: 20:42:45
För ngn dag sen var det en kille som frågade mig om jag hade utländska föräldrar. Nej, hurså? svarade jag då. Jo, för han tyckte att jag såg så annorlunda och exotisk ut. Jag? Annorlunda? Exotisk? Jag som är så jävla typiskt svensk: blond och blåa ögon.
Detta berättade jag sen för min mamma (ja, som sagt så berättar vi typ allt för varandra) och hon sa att jo, jag hade ett ganska annorlunda utseende, inte exotiskt kanske, men väldigt speciellt. Hon jämförde mig typ med min syster och sa att mitt utseende skiljer sig från mängden, medans min syster är väldigt typisk och vanlig. Hon hade inte stått ut i mängden, hon hade smält in ganska bra. Detta gör mig absolut ingenting. Jag är hellre unik än som många andra.
Jag har t.ex. en tjej i min klass som ser ganska speciell ut medan hennes ngt år yngre syster ser, ja, vanlig ut. Jag har träffat henne 2-3 ggr, men jag kommer inte ihåg hur hon ser ut och hade absolut inte känt igen henne om jag hade träffat henne ute. Det tycker jag verkar lite tråkigt, att vara så. Så jag klagar inte, jag är väldigt glad över att vara mig på många sätt och vis!

Slut och över.

Datum: 2008-08-10 Tid: 21:24:57

Ja, då börjar den sista hela veckan av detta sommarlovet. Lite sorgligt. Det känns som att man knappt har gjort ngt denna sommaren men när man tänker efter lite noggrannare så kommer man på att man faktiskt gjort ganska mkt. Fast jag tänkte ta en sammafattning av hela sommaren lite senare, för den är ju faktiskt inte slut riktigt än. En del saker har jag ju kvar att göra.

• Bilträff med Nat
•Sjukhusbesök
•Malmöfestival med Veronika iaf, fler kan ju tillkommas.
•Helg ensam hemma (lr vem vet om man får besök..)
•Slinga Veronikas hår

Ja, sen blir det kanske lite småsaker man inte har räknat med oxå.


Smart lillebror.

Datum: 2008-08-10 Tid: 19:15:52
Imorse kom min mamma ut i vardagsrummet där min lillebror och lillasyster satt, och förmodligen hade suttit ganska länge och väntat på att få frukost. Jag hade även oxå precis kommit ur sängen och kommit in där. Mamma gick och satte sig vid Sebastian (7 år e han för er som inte vet.) och konversationen lät ungefär såhär:

Mamma: Näe, jag kanske ska gå och göra frukost till er så ni inte svälter ihjäl.
Sebastian: Ja, så jag inte blir som de barnen i reklamen från Afrika.
Jag: Men Sebastian, skojja inte om sånt. Det är så hemskt att man inte vill tänka på det ens. Det finns ju ingenting vi kan göra direkt ändå.
Sebastian: JO! Man kan skicka ett sms så räddar man dem!

Ja, ibland önskar man att man var lika naiv. Då har lixom Sebastian sett en sån RäddaBarnen reklam där man skickar ett sms och bidrar med lite pengar och trott att man räddar allihopa genom att göra så. Tänk om det hade varit så...

Världens gulligaste mamma.

Datum: 2008-08-09 Tid: 14:50:09

Igår var jag med tussarna i Ängelholm, på ljusfestivalen. Det var väl ganska trevligt, lite segt folk och Nats äckliga vodka/turkisk peppar/cola/slush ice-blandning men dock!
Hanne var lite små-tråkig och åkte hem ganska tidigt, sen sprang jag, Nat och Frida omkring där lite. Fast, jag var beredd på att åka in en runda till stan bara, sitta och titta på folk och så, därför tänkte jag att jag tar mina jättehöga skor. Kul, när man sprang runder i Ängelholm ist. Jag har gaanska ont i mina trampdynor fortfarande. Men, ska man vara fin får man lida pin heter det ju.
Till slut skulle då även jag och Nat ta tåget hem och Frida ta sin buss hem. När vi väl sitter där på perrongen så börjar det regna. OCH TACK GODE GUD ATT JAG INTE ÄR EN KÄRRING!  För när jag och Nat sen satte oss på bussen så hamnar vi vid ett par såna, och de håller ju på att dö bara för att de hade blivit lite blöta på sina jeans.. Jag menar, snälla.
Ja, sen tog vi bussen hem och när vi skulle gå hem så hade det som tur var slutat regna.
När jag var på väg hem så ringde min mamma dessutom och undrade var jag tog vägen, för jag hade råkat skriva att vi var på väg att ta bussen när vi egentligen skulle ta tåget, så hon trodde att jag bara skulle åka från Hbg till Höganäs, men nej, jag skulle ju åka Ängelholm-Hbg-Höganäs, vilket tar lite längre tid.
Men iaf, så sa jag att jag var hungrig och att det skulle vara gott med lite te. Då var väl klockan lite efter ett. När jag sen går in genom dörren så sitter min mamma där vid köksbordet med tända ljus, varsin kopp te och varsin macka. Hur gulligt är inte det lixom? Så vi satt där och pratade en stund tills att vi kom på att det var bäst att gå och lägga oss kanske. Då var klockan nästan halv tre så...
Ja, antingen var hon väldigt gullig eller så kanske hon behöver skaffa sig en man, väninna lr ngt. Hon hade lixom lite problem och så som hon tog upp med mig. Ibland kanske man inte behöver veta allt sånt om sin mamma, men hon vet ju allt om mig. Vi får väl hjälpa varandra med våra problem. Jag ser inget fel med det, jag tycker det känns bra att jag kan prata med henne om allt.


Sååå Het!

Datum: 2008-08-09 Tid: 14:28:47
Var på bio i torsdags med Veronika och såg Narnia. Oh My God säger jag bara. Visst, filmen var riktigt bra, inte alls som böckerna, men det blev inte likdan besvikelse som det brukar bli om man ser en film baserad på en bok som man läst först. Den var bra trots att den var lite annorlunda. Men! Det bästa av allt var nog Caspian, han var snygg, het, söt, gullig, charmig. Ja, jag tror att jag är kär alltså. Inte för att jag brukar tycka att filmpersoner är ngt speciellt, men han här kunde man ju inte låta bli att falla för. Nej, herregud, denna filmen måste verkligen köpas sen så man kan titta en massa på honom... *dregel*

Annars var det ganska trevligt, när filmen var slut gick vi en liten runda i Hbg tills vi tittade ut över Danmark och fick se en massa blixtrar. Då tog vi bussen hem, och då kommer ovädret över oss. Så Veronika skjutsade mig hem på hennes cykel så det var inte så jättefarligt att ta sig hem ändå.
När jag kom hem satt jag en stund på balkongen och tittade på blixtrarna, jag har nog aldrig varit med om så många blixtrar på en gång. Väldigt mysigt.
Fast sen blev det lite sorgligt när jag började tänka på samtalet jag hade haft med läkaren från sjukhuset tidigare på dagen. Det är ju onödigt att oroa sig i onödan, men jag vill faktiskt inte dö. Inte än. Äh, det löser väl sig det med.

Sätt på mig eller låt mig vara.

Datum: 2008-08-06 Tid: 18:46:19
Igår satt jag och kollade igenom min inkorg i telefonen och tyckte att det var lite tråkigt att det var så länge sen jag fått ngt av värmlänningen. Sen kom jag ju dock på att det berodde på att sist han skrev så berättade han att det var sista gången han skulle vara nere i Skåne och jobba, vilket betyder inga mer möten för oss. Det gjorde mig faktiskt ingenting, det kändes lixom avslutat, sen att han inte skriver annars är ju för att han inte skriver i onödan väl. Men det kändes faktiskt bra, jag vill lixom träffa fler människor oxå, inte bara han och två ggr kunde ju räcka.
Senare på kvällen sitter jag i köket med mamma och då får jag ett sms. Undra från vem, jag själv blev väldigt förvånad när jag såg att det var från min kära lilla värmlänning. Speciellt när jag suttit och gjort klart med mig själv tidigare på dagen att jag inte skulle träffa honom mer, men nej, då skriver han "Skåne". Ja, jag vet, han skriver ganska mkt. Eller inte. Men för mig betydde det ungefär; "Jag är i Skåne nu, ska vi träffas ngn dag och ha sex?". Just dem orden får man ju dock aldrig från honom, inte en chans att han verkligen skulle säga att han vill träffa mig.
Iaf får jag ut av honom att han är här nere för att jobba, han vet inte när han ska hem och han fyller år idag. Jaha, och jag får veta att det inte är omöjligt att just jag skulle få äran att träffa honom och roa honom på hans fördelsedag. Så dum som jag är så går jag här hela dagen och väntar, hoppas att han ska höra av sig. Men gör han det? Nej då, han har nog hittat ngt roligare...
Det kan jag väl överleva, men varför. varför hör han då av sig överhuvudtaget?? Särskilt när han verkade lite småelak och jävligt dryg sist jag pratade med honom på msn, sa typ att han inte skulle träffa mig mer för han tog ju inte vadsomhelst. Men jag menar, låt mig då vara. Fast tyvärr är jag lite tofflig när det gäller honom, hade han sagt (på sitt konstiga vis) att han hade velat att jag skulle komma, ja, då hade jag ju gjort det. Allt hade lixom blivit enklare om han bara låtit bli överhuvudtaget, eller bara sagt till om det verkligen blev ngt.
Jaja, det är som det är. Det är ju inte så att jag stänger in mig på toa och skär upp min armleder nu bara för detta. Livet går vidare.

Kyss o Kram

Höst o mys

Datum: 2008-08-05 Tid: 12:51:07
Nu vill jag ha höst, jag menar ska det ändå vara så hemskt väder som det är nu så kan det ju lika bra vara ordentlig höst tycker jag. Dessutom vet man att det inte är så långt till julen då, när det är höst. Och jag äälskar julen, det är lixom bara så mysigt. Men nu ska man inte gå för långt fram i tiden, det är ju faktiskt sommar nu, även om man inte skulle kunna tro det. Fast det brukar faktiskt bli fint sen i slutet på augusti och september, lagom till att man har börjat skolan, sånt är ju oxå så typiskt.

En av anledningarna till att jag vill att det ska bli höst är bara för att jag vill börja klä mig i höst-kläder, mysigt med strumpbyxor, benvärmare och massa stickat. Men sån är jag alltid, när det har varit höst för länge vill jag ha sommar så jag kan klä mig i kjolar, klänningar och linnen. Men med tanke på hur vädret varit denna sommaren så har det ju inte blivit alltför mkt av det så då vill jag ha höst i stället, och klä mig i den kollektionen. Så är jag ju lite trög oxå som tänker på detta viset, men kläder är ju så kul tycker jag. Jaja, som skalman säger: man ska skynda långsamt.

Fan då, gubbe!

Datum: 2008-08-03 Tid: 20:43:53
Har börjat bry mig så mkt. Alldeles för mkt. Jag vill inte, jag fattar inte varför jag gör det. Varför skulle jag bry mig om en idiot som honom, jag klarar mig så mkt bättre utan honom, men ändå... Han är ju ändå.. pappa...
Usch, vad konstigt att skriva det ordet, att se det sådär framför sig. Jag vill bara sudda ut allt, och glömma allt bra. Varför är det bara de bra sakerna man kommer ihåg och inte alla dåliga?
Jag undrar om jag någonsin kommer att gå vidare. Ofta när jag är ute och går, spec. med mina vänner och gärna när jag är "vidgjord" vill jag att han ska se mig, för att han ska se att jag klarar mig utan honom, att jag har ett liv och att jag är ngt överhuvudtaget. Men har det någonsin hänt att han kommit förbi? Aldrig.


På sista tiden har det ofta hänt att jag vill gråta över honom, men i sista stund så låter jag bli, för varför skulle jag göra det? Han är inte värd mina tårar. Jag lyssnar oxå mkt på låtar som kan förknippas med situationen.
Som t.ex.
Christina Augilera - Hurt
Christina Augilera - Fighter
Kelly Clarkson - Because of you

Det gör mig så ledsen att det har blivit såhär.  Men jag är ingen svag person, jag har klarat mig ur värre situationer än det här, utan honom vid min sida, så nog ska jag klara detta oxå. Men det är så svårt...

En nykter helg i stan.

Datum: 2008-08-03 Tid: 18:43:44
Helgen har varit mkt trevlig och mysig, utan en endaste droppe sprit! Eller ja, en och annan öl bara men jag menar det gälls ju inte på det viset...
Började i fredags med att åka in till Gröningen med Nat och Hanne, där vi sedan mötte upp Frida som åkt från Munka-Ljungby (stackars människa att bo där). Ja, sen promenarade vi ner mot havet och satte oss på en röd filt ute på en brygga. Där blev det sen lite öl, chips och en massa prat o skratt. Senare blev det oxå en och annan dans för mig och Nat även om jag har noll motorik-känsla när det gäller dans, men det tar vi inget extra för. Det var oxå lite komiskt för det satt lite folk precis bredvid  oss, som kan ha varit några år äldre än oss, som först kom och frågade om de kunde få en cigg, som Nat så snällt gav dem, ja sen satt dem och snackade skit om oss. Kallade typ mig och Frida emos och Nat slampa, jag menar, moget? Näe, så vi drog därifrån för att kolla lite folk ute på gräset. Där hittade vi tillslut två pojkar som hade en bandare med sig med musik så vi kunde dansa lite. Det gick ganska vilt till med mig, Nat och Frida medans Hanne satt fint på kullen och ja, sysslade med sitt. Lite pratade vi ju oxå med pojkarna som visade sig vara syskon och hette Hampus och Johannes utan Johan, dvs Hannes. Lite svårt för Nat att fatta men änsen? Fast jag och Hanne var inte så jättesugna på att sitta där bara så vi var lite tråkiga och tog bussen hem halv tolv. Fast det var ganska skönt att komma hem "i tid" och få sova lite, det har ju varit en jobbig vecka för mig med dem hemska dagis-barnen som skönt nog är över nu...

På lördagen sov jag en stor del av dagen, sen la jag i sängen och tittade på tv resten av tiden typ, tills det var dags att göra vid sig för att gå hem till Nat. Tillsammans gick vi sen ner till jättegott för att köpa lite giftpinnar till henne. När det var gjort gick vi upp till Hydro för att ta bussen till Viken. Där skulle det var ngn slags hamnfest tror jag, där Hanne skulle jobba. Skiten var inte så rolig för det var mest en massa 30+ där, så jag och Nat drog ännu en gång in till Gröningen.  När vi stod vi busshållplatsen i Viken pratade vi med två trevliga män från Stockholm som var här nere varenda sommar. Väl inne på Gröningen blev vi lite besvikna för där var typ inget folk alls. Men vi satt där en liten stund ändå tills vi fick nog och gick in mot knutan. På vägen stannade vi bla. vid the tivoli och dansade lite. Vi kom dock inte så långt som till Knutan, vi stannade på en bänk mellan knutan och sundsbussarna. Där kom det en gubbe på typ 40+(?) och började snacka rock med oss. I typ 20 minuter. Jag menar, snälla, vi är inte så särskilt intresserade, eller iaf inte av att prata med dig, typ. Jaja, till slut gick han  men då började Nat att flirta med uteliggarna vilket jag tyckte var ytterst läskigt... Sen hände ngt av det läskigaste jag varit med om. Vi satt bara där och hade det lugnt och trevligt, då kommer världen högsta ljud. Asså jag skojjar inte, det small som ja... Tio ggr högre än en jävla raket om inte mer. Ljudet kom typ från rådhustorget, och det första jag tänkte var "självmordbombare", och det hade inte varit helt omöjligt med tanke på folket som fanns där... Det var inte bara ljudet som var jätteläskigt utan det var att typ ingen brydde sig, alla bara fortsatte som vanligt precis som att inget hade hänt. Det var nästan som att vi hade inbillat oss det men det är ju omöjligt. Ja, läskigt var det iaf...
Därefter blev det lite tråkigt att bara sitta där så vi tänkte gå ner mot gröningen för att se om det fanns ngt folk då ist. På vägen dit träffade vi ett tiotal blattar som vi stannade och pratade med lite. Den första jag ska presentera mig för, presenterar sig som"Husse", jag lovar, jag och Nat höll fan på att dö av skratt och frågade var han hade gjort av hunden. Tyvärr fattade inte blattarna det roliga och tyckte nog att vi var lite konstiga, spec. med tanke på att de frågade hur mkt vi hade druckit och vi svarade ingenting, vi är sådana. Jag frågade dem oxå vem av dem som var Mohammed,  Nat tyckte det var lite oförskämt, men det fanns faktiskt två stycken i denna lilla klunga. Oväntat.
Sen tröttnade dem nog lite på oss, särskilt efter att jag berättat att vi bara var 16 och 17 år. Så vi gick bort mot gröningen, där folkmängden inte hade ökat, snarare minskat. Så vi gick ner mot knutan igen, på vägen fick vi faktiskt en del komplimanger om hur snygga vi var, som om att vi inte visste det.
Väl på Knutan ville Nat tvunget åka rulltrappa ner till tågen och upp igen, när vi gjorde det så träffade vi på en pojke som var en aning berusad och åkte ner för handtagen på rulltrappan, det hade jag inte ens vågat om jag varit nykter, det såg lite farligt ut.
Ja, sen tog kvällen slut och vi gick ut till bussarna, där träffade jag på min moster som frågade vad en slampa som mig gjorde där typ. Sånt är ju kul att få höra, släkt är ju alltid roligt. Eller inte. Är så trött på henne, men det är ju en annan historia...
Så vi tog bussen hem halv två, så man kom lite sent i säng, men har sovit typ hela dagen och tittat på Harry Potter (som jag älskar pinsamt nog) och bara tagit det lugnt. Ibland är söndagar väldigt trevliga.

Kyss o Kram

RSS 2.0